Löpande under året använder jag mig av linjediagram för värden på rullande 12 månader för att snabbt se trender. Här i bokslutet använder jag mig dock av stapeldiagram och helårssiffror för att kunna analysera ett år i taget, vilket ger en helt annan och tydligare bild.
Utdelningar
Först utdelningarna som får huvudfokus då hela mitt sparande syftar till att utdelningarna ska vara det som gör att jag kan gå i pension tidigare än vad som annars vore möjligt.
Utdelningarna för 2018 väntas bli ca 60.000 kr, beroende på bl a hur mycket jag "dopar" utdelningarna med belåningsköp av aktier.
Mina utdelningar anges alltid brutto, men netto är bara ett par hundralappar mindre då jag har så lite utländska utdelningar.
Mina utdelningar anges alltid brutto, men netto är bara ett par hundralappar mindre då jag har så lite utländska utdelningar.
Sparande, Inkomster och Utgifter
Min sparkvot har längre historik än mina utdelningar då jag sparat pengar regelbundet sedan jag började på mitt nuvarande jobb sommaren 2013. Även innan detta fanns ett visst sparkapital. Här redovisar jag siffror från och med 2014 då det är de första helårssiffrorna jag har.
Det syns tydligt ovan att sparkvoten tagit ett steg framåt under 2017 och den största orsaken är att även sparandet tagit ett rejält kliv och till och med kravlat sig över 200 KSEK med 200.312 kr! Det ökade sparandet har i sin tur möjliggjorts för att inkomsten ökat med hela 92 KSEK under året varav 39 KSEK är utdelningsökning och 53 KSEK ökad nettolön.
Ovanstående betyder att 76 KSEK av de 92 KSEK i ökad inkomst blev ökat sparande medan de övriga 16 KSEK blev ökad konsumtion, vilket är ganska bra.
Faktiskt är jag nog nöjd om siffrorna även för 2018 blir i nivå med de för 2017.
En sak som jag inte varit medveten om är hur svagt 2015 faktiskt var, med låg inkomst, lågt sparande och höga utgifter.
Ovanstående betyder att 76 KSEK av de 92 KSEK i ökad inkomst blev ökat sparande medan de övriga 16 KSEK blev ökad konsumtion, vilket är ganska bra.
Faktiskt är jag nog nöjd om siffrorna även för 2018 blir i nivå med de för 2017.
En sak som jag inte varit medveten om är hur svagt 2015 faktiskt var, med låg inkomst, lågt sparande och höga utgifter.
Portföljvärde
Även portföljvärdet (exklusive belåning) som inte fokuseras på alls under året har en viktig plats i årsbokslutet.
I december 2017 nådde portföljvärdet 1 MSEK vilket var ett riktigt stort delmål. Senare i december gick värdet under 1 MSEK igen trots en ny överföring från lön.
Avkastningen på innehavet har varit svag och det blev för rörigt med bl a bankflytten för att beräkna. I vilket fall har jag gått på några nitar under året i samband med rapporter, men det är ändå bolag jag tror på i längden.
Portföljvärdet har förändrats på grund av värdeförändring i aktiepris, utdelningar, skatter (källskatt, KF-skatt), ränteintäkter (sparkonto), räntekostnader (belåning), övrigt och lönesparande.
I skrivande stund orkar jag inte göra en mer detaljerad analys utan nöjer mig att visa portföljvärdet vid utgången av nedanstående år:
De officiella portföljvärdena vid utgången av resp år:
2016: 772.389
2017: 990.304
2017: 990.304
Direktavkastning
Om jag sätter Erhållna utdelningar i förhållande till ett antaget genomsnittsvärde på portföljen enligt (Ingående balans + Utgående balans)/2 fås direktavkastningen:
42.412 / ((772.389 + 990.304)/2) = 4,81%
4,81% DA är ganska högt och jag har medvetet valt företag med hög utdelning och bra utdelningshistorik. Till detta har jag även en del riktigt högutdelande aktier utan utdelningstillväxt.
Jag som lite äldre känner mig bekväm med att prioritera ned företag med låg utdelning och hög utdelningstillväxt något. Lika fel är det för de yngre som jag tycker ska satsa mer på utdelningstillväxt.
Observera att portföljvärdena är exklusive belåning och att det såklart erhålls utdelningar även för belånat kapital. Detta gör att DA för eget kapital mycket väl kan bli en bra bit över 5% nästa år.
